Helsingborgs stad, RecoLab och Stiftelsen Compare har genom finansiering av Vinnova gjort en förstudie där man utforskat hur man kan stimulera cirkularitet av avloppsvatten som resurs och efterfrågan som drivkraft i ett värdenätverk där både offentliga och privata aktörer ingår.
Vi har pratat med Anna-Karin Bergman, programansvarig för forskning och transformation på Helsingborgs stad, Amanda Haux, verksamhetsutvecklare på RecoLab och Lina Svensberg, Innovationsledare på Compare. De har alla varit delaktiga i förstudien Innovationsupphandling som katalysator för cirkularitet av avloppsvatten. Förstudien har finansierats av innovationsmyndigheten Vinnova och pågick under 5 månader.
Anna-Karin Bergman, som också varit projektledare för förstudien, berättar att förstudien ska visa möjliga vägar framåt för både offentliga och privata aktörer inom det cirkulära området. För att ge de inblandade aktörerna förutsättningar för nästa steg har man skapat en gemensam kunskapsplattform för en aktuell innovationssatsning som på sikt förväntas skalas upp.
Källsorterande avloppssystem med tre rör ut
VA-guiden har tidigare skrivit om Oceanhamnen och stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg där man infört källsorterande avloppssystem med tre rör ut till behandlings- och utvecklingsanläggning RecoLab vid Öresundsverket. I stadsdelens fastigheter har man bland annat installerat vakuumtoaletter för separering av klosettvatten och gråvatten vilket möjliggör för återvinning av näringsämnen, biogas, vatten och värme.
Två perspektiv har varit centrala
För att Helsingborgs stad ska kunna nyttja sina testbäddar i RecoLab fullt ut för kommundriven innovation, finns det flera aspekter och potentiella hinder man behöver överväga. Genom förstudien har man försökt samordna de utvecklingsresurser som det satsas inom Helsingborgsregionen och på så sätt öka innovationsförmågan. Två huvudsakliga perspektiv har varit centrala att utforska i förstudien.
– Vi har tittat på hur vi kan stimulera efterfrågan på produkter baserade på återvunnet avloppsvatten och hur vi behöver integrera upphandling i en innovationsprocess kring industriell symbios, berättar Amanda Haux.
Att skapa förutsättningar för nya innovationer genom samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor, har varit målet för förstudien och en sondering gjordes också för att kartlägga förutsättningarna kring de två perspektiven ovan, berättar Anna-Karin Bergman. I processen har man både försökt att peka ut intressenter och att förstå förutsättningarna som ska leda till det önskat resultat.
Vägen framåt är tillsammans
Vad är då utmaningarna som aktörerna står inför? Lina Svensberg förklarar att det huvudsakliga värdet i denna typ av cirkulära processer inte uppstår förrän en produkt faktiskt används, det är lätt att man fokuserar enbart på att ta fram infrastrukturen eller utveckla lösningar.
– Men man behöver också ha ett stort fokus på vem som ska använda slutprodukten, det vill säga vem som efterfrågar den, och vad som behövs för att produkten ska komma till användning, lyfter Lina Svensberg.
När det gäller cirkularitet av avloppsvatten krävs expertis inom flera skilda områden för att man ska kunna få en överblick över möjligheterna som processerna kan ge. Värdenätverket behöver bestå av såväl offentliga som privata aktörer. Samtidigt är det också viktigt att de olika aktörerna ser sin del och ansvar i den gemensamma lösningen.
– Det är tydligt att resultat blir så mycket bättre och mer värdefullt när alla bidrar med sin expertis utan prestige och med gemensamt mål i sikte, avslutar Anna-Karin Bergman.
Ta del av förstudien Innovationsupphandling som katalysator för cirkularitet av avloppsvatten (öppnas som pdf).
