Här samlar vi olika typer av inlägg som rör dimensionering och utformning av dagvattenanläggningar för rening och fördröjning.
Näringsförluster och effekter av åtgärder i ett kustavrinningsområde i Östersjöregionen
Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har utvärderat den långsiktiga effekten av olika åtgärder för att minska näringsbelastningen från jordbruk, enskilda avlopp och hästgårdar till en...
Val av bottensubstrat i en damm för kväverening?
Hur bör man tänka kring val av bottensubstrat i en damm eller våtmark där syftet är att rena kväve? Frågan besvaras av Jonas Andersson, VD och seniorkonsult inom dagvatten, WRS, som även ger tips på växter för det planerade vattendjupet i dammen.
Kompost står för merparten av näringsläckaget i regnbäddar – inte biokol
Det visar resultatet från en studie på regnbäddssubstrat som Anna Pettersson Skog, RISE, genomfört i samarbete med Nacka kommun. VA-guiden ställde några frågor till...
Betydelsen av ett försedimenteringssteg i biofilter
En av de första studierna som utvärderat försedimenteringar i biofilter har nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet. Enligt industridoktorand Robert Furén är en viktig...
Hur bör man beräkna reningseffekten i seriekopplade dagvattenanläggningar?
I en dagvattenutredning för en detaljplan föreslås att dagvatten först ska renas i ett makadammagasin under mark och därefter i ett krossdike. Vad bör...