På senare tid har det refererats till rapporten Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor. Vi väljer därför att göra den tillgänglig här utan krav på lösenord.
Rapporten beskriver mekanismer som kvarhåller fosfor i mark efter att avloppsvattnet har behandlats och lämnar själva anläggningen. Utifrån dessa resonemang och empiriska data där fosforretention i mark har uppmätts, har ett verktyg tagits fram för att bedöma retentionspotential utifrån markförutsättningar på en given plats. Projektet har medfinansierats med hjälp av anslag 1:12 åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Frågan om omgivningens förmåga att kvarhålla och rena det spillvatten som lämnar en avloppsanläggning tas inte upp i Naturvårdsverkets vägledningar. I den redovisning som Havs- och vattenmyndigheten gjorde till Miljödepartementet 2013 utifrån regeringsuppdraget om hållbar åtgärdstakt för små avlopp tydliggjorde myndigheten behovet av att få bättre grepp om frågan om markretention för att bedöma skyddsnivån på en specifik plats. Detta behov återspeglades i HaV:s utlysning 2014 för utvecklingsprojekt om små avlopp och projektet blev verklighet.
Under processen har delar av rapporten kompletterats och förtydligats. Havs- och vattenmyndigheten har valt att inte publicera rapporten på sin hemsida som vägledning då de anser att det saknas tillräckligt underlag för helt säkert bedöma hur stor och varaktig fosforinbindning i mark faktiskt är.
Havs- och vattenmyndigheten ser dock rapporten som ett intressant kunskapsunderlag för vidare studier av framförallt belastningsberäkningar. Mer om detta hittar du i förordet till denna slutliga version av rapporten. De ställningstaganden som görs i rapporten är författarnas egna.
Rapporten: Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor, 180507 (slutgiltig version)
Fortsatt samtal – viktigt för vägledning och utveckling
En prioriterad fråga för såväl myndigheter, bransch och husägare är att öka samsynen så att platser med likartade förutsättningar bedöms likartat, oavsett var i landet man befinner sig. Därför är det viktigt att samtalet och utvecklingen av vägledning som rör markretention fortsätter samt en utveckling av de beräkningsmodeller som ger en översiktlig bild av olika källors bidrag av fosfor till vattendragen.
VA-guiden vill bidra till detta arbete för att stötta myndigheter, husägare och branschaktörer när det gäller små avloppsanläggningar.
Litteraturstudie och modellutveckling
Att fosforns kemiska inbindningsmekanismer i mark är komplexa och komplicerade är välkänt. Men det finns även studier som säger något om inbindningen som sådan.
Rapporten bygger på en genomgång av vetenskapligt granskad litteratur, rapporter samt intervjuer och avstämningar med sakkunniga. Målet har varit att ta fram ett vetenskapligt väl underbyggt men också praktiskt användbart verktyg för att uppskatta markretentionen av fosfor i det enskilda fallet. Modellerna handlar om att gå från resonemang till tumregler för att uppskatta den mängd fosfor som kan antas kvarhållas i omgivningen efter en avloppsanläggning. För att illustrera modellerna tillämpas de i fyra fallstudier.
Ur förordet till rapporten
”Processen har tagit sin tid men vår avsikt har varit att presentera något mer än resultat från litteraturgenomgång och intervjuer. Litteraturstudien och intervjuerna genomfördes under 2014 och 2015. Det visade sig vara en stor utmaning att dels sammanställa resultat och dels att tolka dessa som ställningstaganden. Dessutom har projektet under arbetes gång haft ytterligare avstämningar med framförallt miljökontor och handläggare vid länsstyrelser samt Havs och vattenmyndigheten.
[…]
Det är vår förhoppning att denna rapport direkt och indirekt kan bidra till ökad förståelse för markretentionens potential och att detta ska leda till bättre bedömningar och avvägningar i de enskilda fallen vilket i sin tur leder till ett förbättrat skydd av miljö och människors hälsa samt rimliga kostnader för den enskilde för att uppnå detta skydd.
[…]
Ett stort tack riktas till alla som bidragit till rapporten. I synnerhet vill vi tacka Anna Nordström (SVA), Bo Olofsson (KTH), Cecilia Remén (Uppsala kommun), Jonas Christensen (Ekolagen Miljöjuridik AB), Göran Risberg (SGU), Lena Maxe (SGU), Peter Nilsson (VA-teknik & Vattenvård), Trond Maehlum (NIBIO, f.d. Bioforsk Norge) och Torbjörn Mattsson (Norrtälje kommun) som har ställt upp med sin tid för att svara på frågor och kommit med synpunkter. Vi vill också tacka HaV för att tålmodigt följt arbetet och inväntat rapporten.”
Merparten av rapportens innehåll har tagits fram av Peter Ridderstolpe och Lars Hylander.
Presentation av Peter Ridderstolpe
Tekn. Lic. och seniorkonsult vid WRS AB. Peter har lång erfarenhet av planering, projektering och genomförande av uthållig sanitet och avloppshantering i Sverige och utomlands. Specialist på källsorterande lösningar och naturnära behandlingsteknik. Peter har sedan Avloppsguiden startade 2004 deltagit i medlemstjänsten Fråga experten som utgår ifrån handläggarnas frågor.
Presentation av Lars Hylander
Lantmästare, Agr. Dr. och Docent i miljöanalys med inriktning mot kemi vid Uppsala Universitet. Lars forskar på vatten- och markanvändning för ett resursmässigt hållbart samhälle. Han har publicerat över 50 artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt över 100 konferensbidrag och övriga rapporter.
Ladda ned rapporten
Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor, 180507 (slutgiltig version)
VA-guiden tipsar:
GIS-stöd för prövning av små avlopp
Ett kartverktyg för att synliggöra risker med avseende på små avlopp. GIS-stödet kommer ur ett projekt som drevs parallellt med detta projekt och som också tar upp smittskydd och markretention.
VA-guiden: ”Olyckligt med onyanserad bild av små avlopp”
VA-guiden bemöter artiklar som i sin tur hänvisar till den aktuella rapporten.
Kräver login:
GIS-stöd för prövning av små avlopp – inlägg hos VA-guiden
Markretention – självrening av fosfor och smittämnen
Rapporten samt dokumentation från träff med miljökontor i september 2016
