Slutseminariet från första omgången av LOVA-projekt där sju kommuner samverkat för att förbättra sin förståelse för den egna prövningsprocessen rönte stort intresse med över 90 deltagare. VA-guiden delar åhörarkopior och sammanfattar resultat och slutsatser i urval.
Projektdeltagarna vittnade om att projekten gett dom bättre inblick i sin handläggning av ansökningar och tillsynsärenden av små avlopp och att det varit mycket lärorikt. Nya iakttagelser väcker också nya frågor.
Sammanställningen av seminariets presentationer (pdf)
Resultat och preliminära slutsatser
Marie Albinsson och Stefan Engblom från Ecoloop gav en översiktlig genomgång av resultat och preliminära slutsatser. De arbetar med rapporten för den övergripande delen och räknar med att vara klara till tidig höst. Slutseminariet var ett sätt att nå ut med erfarenheter samt att stämma av preliminära slutsatser. Med det sagt lär det tillkomma slutsatser i rapporten med längre underbyggnad än vad som ges här. Några gemensamma slutsatser:
- Projektet har tagit fram en gemensam metodik för tillsyn, rapport och checklista.
- Alla är överens om att det finns ett stort värde med uppföljande besök 1-2 år efter anläggandet.
- Tack vare projektet har deltagarna fått möjlighet att testa och lära sig använda ny utrustning.
- Utrustningen har bidragit till ny kunskap och insikter om ens arbete.
- Genom projektet har deltagarna ”tvingats till” att utvärdera sin prövningsprocess. Detta hade inte hänt till denna grad om inte projektet genomförts.
- Kommunerna som har deltagit har börjat fundera över moment som kan förbättras i sin prövningsprocess.
- Projektdeltagarna uppger att internrevisionen varit lärorik och intressant.
På sidorna 43-45 i sammanställningen av seminariets presentationer gav Marie och Stefan en översikt av projektets resultat.
Urval av erfarenheter från uppföljning av minireningsverk
Lund, Hässleholm och Helsingborg har fokuserat på minireningsverk i sin uppföljning av relativt nya tillståndsärenden. Erfarenheter och lärdomar i urval.
Återkoppling till prövningsprocessen
Viktigt att få in relevant information i ansökan, till exempel vad som ska ingå i egenkontroll respektive service, tillgänglighet för service (läggningsdjup) och utformning av provtagningspunkt.
Utförandeintyg och fotodokumentationen ger inte mycket. Utförandeintygen behöver anpassas efter anläggningstyp (fabrikat) och anvisningarna om vad som ska fotas behöver förtydligas.
Svårt att följa upp villkor om att ovidkommande avloppsvatten inte ska belasta anläggningen.
Egenkontrollen
Merparten hade ingen dokumenterad egenkontroll.
Även serviceteknikerna slarvade med dokumentation. Husägare menade att man i och med serviceavtal köpt tjänsten och behöver inte dokumentera.
Informera om egenkontrollen och begär in dokumentation om service och dokumentation i prövningsprocessen.
Förtydliga vad som ska dokumenteras och vad som ska sparas.
”Missförstånd mellan säljare och kund. Missförstånd vad det innebär att köpa service.”
Stor variation på service och servicerapporter.
Indikativ provtagning med så kallade surrogatparametrar
Ett besök, ca 40-60 min, två inspektörer där en kommunicerar med husägaren och en sköter provtagning.
Mätningen i fält är pedagogisk och bra för att få en sannolik bild av status på anläggningen, det går inte att enbart okulärt avgöra detta.
Här finns projektet om surrogatparametrar sammanfattat
Uppföljande besök 1-2 år efter installation
Det behövs uppföljning ca 1 år efter anläggande och sedan återkommande tillsyn.
Fokus bör ligga på egenkontrollen vid besöket, samt provtagning med surrogatparametrar.
Övrigt
En kommun har tidigare berättat att man sannolikt inte hade kunnat genomföra tillsynen av minireningsverk utan projektet då kommunen har få sådana anläggningar. Man hade nog inte satsat på att lära sig utrustning och sätta sig in rutiner.
Funderingar
- Hur formulera rimliga villkor på egenkontroll och dokumentation?
- ”Ska vi ha villkor om funktionskrav (utsläppsnivåer)?
- Hur kan vi få till bättre servicerapporter?
- Kan vi ställa krav på funktionskontroll, provtagning, i servicen?
- Bra med uppföljning av nära anläggandet men oklart om detta besök bör ingå i prövningsavgiften eller hanteras som tillsyn.
- Hur hjälper vi husägaren i valet av anläggning utan att bli konsult?
- Hur får man infon att följa med vid ägarbyte?
Från diskussionen och möteschatten – uppföljning av minireningsverk
Stefan Engblom frågade om man hade en önskan eller passning till tillverkarna av minireningsverk och fick svaret att man önskar enhetlighet vad gäller servicerapporterna.
Råd till kommuner som inte deltagit i projektet.
– Kommunicera vad fastighetsägaren ska göra i sin egenkontroll och måste dokumentera. Följ upp om fastighetsägaren rent fysiskt kan utföra kontrollen, sade Torsten Nilsson från Helsingborg.
Hade anläggningar provtagningsbrunnar?
Nej, inte hos de besökta. Det var heller inget man krävt i tillstånden.
Hur använder ni provtagningen, mätningen, av surrogatparametrar?
Används vid installationskontroll och tillsyn som pedagogiskt verktyg. Provtagningen ger en signal om verket behöver felsökas eller verkar fungera som avsett.
Ställer ni krav på efterpolering?
– De som vi gör mest är krav på efterpolering med hänsyn på bakterier och smittämnen. Det är inte så vanligt att vi ställer krav på efterpolering med anledning av ökat miljöskydd, sade Torsten Nilsson från Helsingborg.
Exempel på formuleringar av villkor om villkoren om egenkontroll efterfrågades och ett inspel var:
”Domstolen har, med undantag för ett mycket specifikt fall, inte godtagit krav på serviceavtal för MRV. Vilka verktyg har kommunen som kan stärka egenkontroll/service?”
Havs- och vattenmyndigheten har i sin vägledning för prövning gett exempel på formulering av villkor vad gäller egenkontrollen.
”Dokumentation från egenkontroll, underhåll och service ska finnas tillgängligt hos dig och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten på begäran.”
Läs mer i denna artikel där Bodil Forsberg vid HaV intervjuas
Urval av erfarenheter från uppföljning av markbaserade anläggningar
Falkenberg, Uddevalla, Växjö och Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (Sandviken, Ockelbo Hofors) har fokuserat på markbaserade anläggningar i sin uppföljning av relativt nya tillståndsärenden. Erfarenheter och lärdomar i urval.
Återkoppling till prövningsprocessen
Svårt att följa upp allmänna villkor som hänvisar till ansökan om inte underlaget är komplett och noggrant i sin beskrivning.
Egenkontrollen
Egenkontrollen var bristfällig eller obefintlig.
Det är bra med tydliga villkor om egenkontrollen som kan följas upp vid efterföljande kontroll.
Husägare förlitar sig i hög grad på gräventreprenören de tagit hjälp av med ansökan och anläggandet. Även miljökontoret förväntar sig att gräventreprenören ska informera husägaren om hur anläggningen ska skötas och underhållas.
Miljökontoret behöver informera och kommunicera annorlunda om egenkontrollen och husägarens ansvar för sin anläggning. Falkenberg har tagit fram informationsbroschyr för skötsel av den egna anläggningen (kommer inom kort att delas här på vaguiden.se)
Avstånd till grundvatten och grundvattenrör
Man vittnade om att man saknar krav på grundvattenrör i dagsläget och därmed blir det svårt att följa upp det vertikala skyddsavståndet.
Man ansåg att man bör ha villkor om grundvattenrör. Falkenberg kommer införa krav på grundvattenrör vid nya anläggningar.
Rörkamera som tillägg i tillsynens verktygslåda
Flera uppskattade att fått lära sig hantera kameran som en utökning av tillsynsmetodiken. Bra vid tveksamheter för att identifiera anläggningen i fält.
Svårt att använda om spridarrören har liten diameter. Linsen blir lätt geggig och därmed svårt att se.
Några kommuner har börjat att använda kameran vid ordinarie tillsyn, andra inte utan tar till det vid behov.
Bra hjälpmedel med rörkamera. Hade gett en felaktig bild om vi enbart tittat i luftarrören.
Slam, vatten i spridarrören – vad är normalt egentligen?
Man var osäker på hur man bör tolka det man ser med hjälp av rörkameran. Är det normalt? Är det slamflykt? Är det biohud? Ofta slam i början och slutet av spridarledningen.
Alexander från Uddevalla berättade att de funderat en hel del utifrån att de ofta sett en hinna, ”en grå massa”, i spridarledningarna. Oklart vad detta beror på och vad det säger om anläggningens funktion.
Bodil Forsberg vid HaV tipsade om en rapport från Luleå Tekniska Universitet och Chalmers som försökt undersöka detta. Tyvärr inga tydliga svar. Till rapporten från 2019
Uppföljande besök 1-2 år efter installation
Det var uppskattat från husägarnas sida att få en genomgång och förklaringar av tillståndet, villkoren och rent praktiskt kring egenkontrollen och anläggningens kritiska delar.
Bra att följa upp anläggningar efter 1-2 år för att upptäcka eventuella missar eller behov att justera saker.
Övrigt
Viktigt med bra dialog med gräventreprenörerna
”Hoppas att entreprenörerna blir mer noggranna när vi blir mer noggranna.”
Bra att följa upp även nya markbaserade anläggningar.
”Värdefullt att besöka nyanlagda anläggningar. Vi tittar ofta på äldre anläggningar. Vi förväntar oss att anläggningarna fungerar bra när de är nya.”
Från diskussionen och möteschatten – uppföljning av markbaserade anläggningar
Råd till kommuner som inte varit med i projektet
Var tydligare med vad husägaren ska kontrollera i sin egenkontroll. Vi har nog inte fokuserat på det. Ta upp dessa saker i prövningsprocessen.
Har det gått bra att lära sig om nya utrustningen, rörkamera och planlaser?
Man svarade att det hade gått rätt bra, att det handlar om rätt enkla tekniker. Och att det finns ett stort utbud av rörkameror där pris och funktion följs åt.
Att bedöma yta på infiltrationsbäddar. Har det varit en klurig fråga?
– Ja det har varit lite klurigt. Kan få ett övergripande mått på att det ser bra ut men svårt att se kanterna och uppskatta hela ytan.
Uppmanar ni husägare att spola eller blåsa spridarrören?
– Inget vi rekommenderar eller driver men om fastighetsägaren vill göra det så har de den möjligheten.
Stefan Engblom frågade om man hade en önskan eller passning till tillverkarledet och fick svaret att det är svårt att tillsyna vissa anläggningar med trånga rör.
– Viktigt att alla anläggningar går att tillsyna.
Kort om projektet kvalitetssäkra tillståndsprocessen
Syftet var att genom en internrevision granska sin egen handläggning av tillståndsansökningar om små avlopp. Sju kommuner har var sitt LOVA-projekt som samordnas av en projektledning i Ecoloops regi. Under hösten 2019 och våren 2020 har respektive projekt besökt ca 20 anläggningar var och besöken har genomförts utifrån gemensamma checklistor och rutiner. Alla uppgifter för fältbesöken sammanställs och delas med övriga lokala projekt. De tre Skånekommunerna tittar alla på minireningsverk och resterande fyra kommuner tittar på markbaserade anläggningar.
Kommunerna har med hjälp av enkäter och samtal vid besöken frågat husägarna om vilken information och vetskap de fick om sin anläggning i samband med att de ansökte om tillstånd, samt frågor om deras egenkontroll.
Avloppsguidens användarförening stöttade projekten konkret i starten genom att bekosta en ansökningsmall som de intresserade kommunerna kunde använda och anpassa. Användarföreningen och VA-guiden deltog i projektens styrgrupp. Projektens fullständiga namn: Kvalitetssäkring av nyanlagda små avlopp genom uppföljande besök och utvärdering av tillstånd. Projektens samlingssida
Vad händer härnäst?
Projektrapport väntas som sagt färdigställas under sommaren. En handfull kommuner har sökt för en andra omgång för att bygga vidare på projektens iakttagelser. Vi räknar med att det blir en fortsättning. Ecoloop tipsade även alla intresserade om att det går att söka LOVA-medel för en tredje omgång. Den 24 juni håller de en infoträff för intresserade kommuner
En annan men angränsande aktivitet är webbseminarium med Miljösamverkan Östergötland (MÖTA) som berättar om sitt projekt för att hitta gemensamma bedömningsgrunder för markbaserade avloppsanläggningar: 23 juni, MÖTAs samsyn vid tillsyn på enskilda avlopp
VA-guidens kommentarer
Efter att ha försökt sammanställa mina anteckningar från seminariet är min tolkning att villkoren många gånger är formulerade så att de är svåra att följa upp. Denna fråga löser sig nog inte en gång för alla men utbyte och samverkan är nog en viktig väg mot tydligare och ändamålsenliga formuleringar av myndighetens krav.
En återkommande aspekt under seminariet var husägarnas bristande egenkontroll och att den frågan nog inte fått tillräcklig uppmärksamhet i prövningsprocessen. I dessa projekt var ingången att miljökontoren granskade sin egen handläggning och har sedan tidigare klurat ut sätt att i fält syna kritiska punkter i anläggningen. En annan ingång är att myndigheten kräver kontrollpunkter och bedömningsgrunder för dessa i samband med ansökan och granskar dessa förslag istället för att själva stå för utvecklingen av detta. Å andra sidan måste myndighetens tillsyn vara självständig och oberoende. HaV rekommenderar att en drifts- och skötselinstruktion bifogas ansökan och vad en sådan bör innehålla har framgått av en bilaga i dagens allmänna råd för små avlopp sen 2006. Ett så kallat förbättringsområde för alla inblandade, avloppsguiden.se inräknat.
När det gäller egenkontrollen var det många återkommande reflektioner från framförallt det så kallade minireningsverksprojektet som Avloppsguidens användarförening drev. Ja, det är avgörande med engagerad, intresserad husägare. Här har hela kedjan av aktörer, myndigheter och företag, en gemensam uppgift. Hur motiverar man husägaren på ett bra sätt? Hur synliggör man statusen på anläggningen och signalerar att det behövs underhåll?
Samtliga projektdeltagare var positiva till uppföljande besök av nya anläggningar, efterkontroll eller installationskontroll som HaV kallade det i sitt förslag till nytt regelverk. Det var liknande, för att inte säga identiska, resonemang då vi samtalade med Falu kommun och deras erfarenheter av regelbunden tillsyn av anläggningar med känslig teknik. Jag tolkar dessa projekt som att det vore lämpligt med denna form av uppföljning för alla anläggningar med vattentoalett.
Projekt, projekt, projekt
VA-guiden har följt projekten från idéstadier och merparten av de projekt som föregått och lett fram den aktuella uppföljningen. Det känns tillfredsställande att utforska former för att möjliggöra lärande i arbetet. Samtidigt som insikterna från en internrevision kan vara obekväma när så kallade förbättringsområden uppenbaras vittnar deltagarna om att det varit roligt att delta och att det är stärkande och frigörande för arbetslaget.
En fråga är hur vi samordnar diverse checklistor och rutiner som tas fram i projekt och regionala samarbeten. Det är nog viktigt att hålla i minnet att dessa projekt innebär mer än att nå en slutprodukt, till exempel en checklista. Ibland behöver man vara med och bidra till listan på egen hand, vara medskapande, för att komma djupare in i frågeställningarna (inte nödvändigtvis anläggningarna). En liknelse apropå min inledning om villkorsskrivning är att skriva motiveringar till beslut. Det finns ett stort värde i att läsa andras motiveringar och höra hur de resonerat men för att ens egna beslut ska bli bra måste man skriva själv och ta ansvar för sina egna formuleringar.
Från projekten för förbättrad tillsynsmetodiken och studier av nya anläggningar riktas blickarna mot prövningsprocessen och underlaget i ansökan om tillstånd. Dessa kraftsamlingar kommer lägligt då HaV vägleder om prövning och uppdaterar sin vägledning om tillsyn.
Sammanfattat och kommenterat
Björn Eriksson
Redaktör små avlopp
Relaterat
Sammanställningen av seminariets presentationer, 2020-06-16
VA-guidens intervju med Växjö om lärorik uppföljning av små avlopp
Sök LOVA-medel för att i samverkan utveckla prövning av små avlopp
