Konferensen Vatten Avlopp Kretslopp är över för i år men arbetet för ett rent vatten fortsätter. VA-guiden intervjuade årets VA-hjälte Annafia Jansson med frågor om kommunernas arbete med små avlopp och hur Länsstyrelsen i Dalarna ser på ändringarna i vattentjänstlagen.
Först måste vi få gratulera igen, enligt säkra källor så blev du firad när du kom tillbaka på jobbet efter VAK?
Det stämmer, det blev fika på jobbet och jag uppmärksammades även på det egna intranätet. Det känns väldigt roligt att få den här utmärkelsen. Speciellt eftersom Chatarina Lindqvist som lärt upp mig fått den tidigare.
Några anledningar till att du har fått priset är att du har arbetat länge med avloppsfrågor och att du har varit generös och delat med dig av kunskap och engagemang. Hur började intresset för vattenfrågor?
Det började med att jag inventerade små avlopp som sommarjobb i tre somrar under studietiden. Upplägget var att ordinarie handläggare hade förberedd underlaget och det var också dom som tog hand om allt efterarbete. Det tyckte jag var ett bra koncept. Tyvärr är små avlopp ofta ett ingångsjobb vilket kan vara lite olyckligt eftersom små avlopp är svåra att bedöma och det är mycket man behöver ta hänsyn till. Dessutom så möter du privatpersoner som är i en beroendeställning både gentemot entreprenör och myndighet. Det är komplexa frågor och det är kanske därför som många miljöinspektörer väljer att gå vidare till andra arbetsuppgifter?
Men du valde att fortsätta med små avlopp?
Ja, frågorna om små avlopp är komplexa men roliga. Jag arbetade i Falu kommun i ca 10 år med både prövning och tillsyn av små avlopp. Sen blev det länsstyrelsen i Dalarna.
På länsstyrelsen förstod vi att du ställde villkor att få ha kvar frågorna om små avlopp när du skulle börja, varför då?
Ja men precis. Det fanns en person som hade små avloppsfrågorna. Men jag kände att jag hade ett stort nätverk och kompetens som jag ville fortsätta bidra med. Sen bytte den personen tjänst och då tog jag över, även om jag arbetar med annat också så klart.
Hur ser du på din nya roll som vägledande myndighet?
Jag ser ett stort värde av att kommunerna i länet träffas och utbyter erfarenheter. Redan innan jag började på myndigheten så hade länsstyrelsen i Dalarna tagit ett stort ansvar genom att hålla i regelbundna träffar för kommunerna. Behovet hos kommunerna i länet ser väldigt olika ut och vi har många små kommuner där små avlopp bara är en del av en tjänst. Därför är det viktigt att få ses och utbyta tankar och erfarenheter. Jag tycker också att upplägget är bra, vi på länsstyrelsen ordnar träffen tillsammans med två värdkommuner som hjälper till att välja tema. Jag syns inte så mycket på träffarna utan är mer samordnade, det är värdkommunerna och dom som vi bjuder in för att föreläsa som får prata.
Vilka frågor är aktuella nu ute hos kommunerna när det gäller små avlopp?
Vad som tas upp hänger ofta ihop med Havs- och vattenmyndighetens vägledning. Just nu är det frågor om register och riskklassning som är aktuella men vi har också pratat luftningsrör och provtagningsrör för grundvatten. Jag måste bara passa på att ge en stor eloge till de kommuner som finns i länet. De flesta tar sig tid att komma till träffarna och är väldigt generösa med att dela med sig av sina erfarenheter. Många har väldigt mycket att göra, framförallt i en liten kommun där man har flera områden, så det är väldigt värdefullt att de ändå tar sig tid att komma.
Förutom små avlopp så har du även ansvar för frågor om lagen om allmänna vattentjänster där kravet på kommunala vattentjänstplaner är en aktuell fråga. Vad säger kommunerna som du har kontakt med?
Ja, där finns det ju inte så mycket vägledning att ge. Precis som alla andra så tycker även våra kommuner att det är väldigt ont om tid. De hör av sig med liknande frågor och funderingar som togs upp på VAK i Helsingborg över strategiska miljöbedömningar och hur samråd ska gå till!
Jag sitter tyvärr inte på mer information än vad kommunerna gör eftersom vi saknar en vägledande myndighet. Vi kan fungera som ett bollplank men sitter inte inne med några svar eftersom vi saknar praxis. Jag brukar säga att det här behöver vi lösa tillsammans, dom får bolla med oss så får vi hitta en väg framåt.
Sen är det flera som undrar vad som händer om man inte hinner klart i tid med vattentjänstplanen. Och där hörde vi också på VAK att inget händer. Länsstyrelsen kan dock som vanligt bedriva tillsyn enligt 51 § LAV över kommunerna och att de fullgör sina skyldigheter enligt 6 § LAV att tillgodose behovet av vattentjänster.
Jag tänker också att det här kommer ta en hel del tid från er med alla samråd som ska göras kring de nya vattenstjänstplanerna. Har ni fått några resurser?
Tyvärr inte. Vi försöker planera så att vi ska ha resurser men har inte fått extra medel
Hur kommer ni då att hantera ert vägledningsansvar?
Vi har valt att skicka ut en informationsskrift som riktar sig till kommunfullmäktige (KF) om kravet på kommunala vattentjänstplaner. Vi vet att det finns kunskap i själva organisationen på tjänstemannanivå men vi ville säkerställa att det även fanns i KF så att de förstår att det behövs ett uppdrag. Informationsskriften går även för kännedom till miljökontor och VA. Men jag vet att olika län har gjort på olika sätt för att hantera det, några län har till exempel gått ihop och haft gemensam information och något län har haft ett webbinarium.
I skriften har vi även bett om skriftliga samråd för att vi ska hinna med. Vi har inte haft något samråd än, men vi måste ta oss tid att titta igenom allas samrådshandlingar när de kommer! Eftersom olika kommuner har olika ambitionsnivåer så tror vi att de kommer vid lite olika tidpunkter.
Mitt medskick till kommunerna är att eftersom planen ska uppdateras var fjärde år så kan de se planen som en första version nu eftersom de ändå ganska snart kommer behöva se över vattentjänstplanen igen.
Det här med betydande miljöpåverkan, vad säger du om det?
Det har jag själv behövt sätta mig in på eftersom det vanligtvis är plansidan som gör den bedömningen i samband med olika planer. Det vi har kommit fram till är att vattentjänstplaner inte per automatik är betydande miljöpåverkan. De som arbeta med planer säger att det vanliga är att man kan anta att en plan har betydande miljöpåverkan och att en MKB behövs och då behövs inte en undersökning. Men så är det inte nu, därför måste varje kommun göra undersökningar för att kunna göra den bedömningen. Så det blir det första steget för de flesta.
Till sist, har du fått några reaktioner om det nya stycket om flexibel behovsbedömning i 6§ LAV?
Stycket ändrar egentligen inte det som stod i lagstiftningen tidigare utan är ett förtydligande. Men vi har överklagade ärenden där vi och kommunen ser olika på hur man ska tolka den bedömningen.
Vi (Länsstyrelsen Dalarna) har kommit fram till att det krävs att det finns någon som kan drifta anläggningen, tex en samfällighet. Finns det någon som kan drifta den finns också förutsättningarna för enskilda lösningar i ett område. Saknas det någon som kan eller har intresse av att sköta den gemensamma anläggningen så finns heller inte förutsättningar att ha en gemensam anläggning och då har kommunen ett ansvar, även om anläggningen har fungerat tidigare. Men kommunerna ser det som att där det redan finns en gemensam vattentäkt eller avloppsanläggning som har driftats av till exempel en samfällighet så finns förutsättningarna att drifta anläggningen framöver också. De anser då att det inte ska vara ett kommunalt ansvar.
Där får vi vänta på praxis från domstolar och jag tror att det kommer prövas från flera olika perspektiv. Både där kommunen ser ett de har ansvar och där kommunen inte tycker att de har ett ansvar. Det kommer att klarna men vi får räkna med att det kommer ta ett tag innan vi vet hur vi kan använda tillägget i paragrafen. Vi har gjort en bedömning men vi har inget facit.
Tack Annafia för att vi fick prata med dig! Det ser ut som att vi kan få anledning att följa upp hur praxis utvecklar sig med dig framöver!
