Vilka tekniker kan man använda för att spara vatten? Hur mycket kan man spara genom att spola toaletter med regnvatten eller återanvända gråvatten? I en sammanfattande rapport får du ta del av konkreta exempel på vattenbesparande åtgärder för både enskilda hushåll, kontor och flerbostadshus.
I rapporten har prestanda, juridiska aspekter, sammanhang och lämplighet samt erfarenhet studerats och utvärderats för fem olika vattenbesparande tekniker:
- Enklare tekniker för enskilda hushåll
- Recirkulerande dusch för vattenbesparing i enskilda hushåll
- Regnvatten för toalettspolning och tvättmaskin i enskilda hushåll
- Regnvatten för toalettspolning i kontorshus
- Återanvändning av gråvatten i flerfamiljshus
Beräkningar av potentiella vattenbesparing visar bland annat att den totala förbrukningen av dricksvatten i ett kontorshus kan sänkas med uppemot 50 % om man använder regnvatten för toalettspolning. Rening och återanvändning av gråvatten kan i teorin ge en vattenbesparing på upp till 90 liter per person och dygn. En jämförelse av beräknad vattenbesparing, energiåtgång och kostnad för de olika teknikerna hittas i tabell 6 i rapporten, mer information om hur beräkningarna gjorts finns att läsa i metoddelen.
Information om de tekniker som lämpar sig för enskilda hushåll har publicerats på Avloppsguiden. Informationssidan finns att hitta här.
Inom projektet anordnades två webbinarier med temana ”Vattenbesparing och avsaltning för enskilda hushåll” och ”Vattenbesparande tekniker – från kommunernas strategi till byggande och drift” som vardera samlade runt 50 personer från bland annat kommuner, länsstyrelser och forskarvärlden. Ett studiebesök genomfördes också hos Castellum i Örebro, som visade upp deras system för regnvatteninsamling till toalettspolning i kontorshuset Citypassagen. Besöket spelades in för att ge fler möjlighet att ta del av ett vattenbesparingssystem i bruk.
”Det känns kul att kunna visa upp en palett av olika tekniska lösningar för vattenbesparing. Vår förhoppning är att rapporten ska underlätta när man vill jämföra potentialen hos de här olika teknikerna, till exempel vid planering av nya områden.”
– projektledare Caroline Holm, WRS
Resultatet är tänkt att ge en bred förståelse för de olika teknikerna, både ur fastighetsägarnas perspektiv men även fastighetsbolagens och kommunernas. De konkreta exemplena som lyfts fram ger också en orientering i några möjliga tekniker för den enskilde husägaren såväl som fastighetsbolag.
De senaste årens torrväder har gjort frågan om våra vattenresurser högaktuell. Intresset för att spara på vatten är stort på många håll i landet där kommuner tvingats införa bevattningsförbud och husägare har drabbats av snabbt sjunkande grundvattennivåer i sina enskilda brunnar. Samtidigt är bristen på kunskap stor, vilket gör kunskapshöjande insatser desto viktigare.
Kommuner spelar viktig roll
Av projektets olika webbinarier, intervjuer och undersökningar framkom att det råder en osäkerhet kring installation av vattenbesparande tekniker, både hos privatpersoner, fastighetsbolag och kommunerna själva. Eftersom området vattenbesparing är relativt nytt i Sverige saknas erfarenheter, vilket bland annat skapar osäkerhet kring hur teknikernas långsiktiga funktion och hur de ska bedömas. För VA-huvudmannen blir det i förlängningen en fråga om den allmänna VA-anläggningen kan dimensioneras för en lägre förbrukning eller om det ändå måste finnas en kapacitetsberedskap för att leverera ”normala” mängder dricksvatten.
”Vi märkte snabbt att intresset är stort i många kommuner men att utvecklingen hindras av de många frågetecken som finns kvar att räta ut, bland annat vad gäller juridiken. Än så länge har det främst varit miljöintresse och engagemang hos fastighetsbolag och husägare som lett till faktiska åtgärder.”
– projektledare Caroline Holm, WRS
Lagmässigt finns det också flera frågetecken som behöver redas ut, till exempel vilka åtgärder som kräver tillstånd eller bygglov och inte. VA-taxan är en annan knäckefråga när regnvatten ersätter dricksvatten. När regnvatten ersätter dricksvatten betalar fastighetsägaren en lägre va-taxa, men får fortfarande sitt spillvatten renat, regnvattendelen renas då så att säga kostnadsfritt. Å andra sidan minskar belastningen på dagvattennätet och man uppnår en minskad dricksvattenförbrukning, vilket anses positivt.
Kommunerna har en stor roll att spela för att uppmuntra vattenbesparing men vidare utredningar behövs för att visa vilka verktyg de har att arbeta med. Det finns dock kommuner som redan börjat arbeta med frågan. I Halmstad ingår tekniskt vatten i VA-planen och man försöker driva frågorna i detaljplanerna. Uppsala kommun ser möjligheter att driva frågan genom markanvisningar, men ser svårigheter kring hanteringen av tekniska särkrav. I Östhammars kommun ställs krav på max en liter per spolning vid WC till sluten tank.
Två HaV-finansierade projekt
Rapporten är ett resultat av två samarbetsprojekt mellan Uppsala kommun, Uppsala Vatten, Fyrisåns Vattenförbund, Tierps kommun och Östhammars kommun. Det första projektet, som VA-guiden tidigare skrivit om, hade fokus på tekniker för enskilda hushåll. Två examensarbeten knöts till projektet: ett som utvärderade möjligheten till användning av regnvatten utifrån naturliga förutsättningar och variation i exempelvis nederbörd (Oskarsson 2020) och ett som studerade effektiv användning av vatten i hushåll (Andersson 2020).
I det andra projektet har fokus istället legat på tekniker för kontor och flerfamiljshus. Som en del av det genomfördes ett studiebesök och semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, ett forskningsprojekt och privatpersoner. Båda projekten har finansierats med pengar för åtgärder som förbättrar vattenhushållningen och tillgången till dricksvatten från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) via Uppsala Länsstyrelse och rapporten har sammanställts av WRS AB och Ecoloop AB.
Webbinarier (filmer):
- Vattenbesparing och avsaltning för enskilda hushåll
- Vattenbesparande tekniker – från kommunernas strategi till byggande och drift
Studiebesök (film):
Exempel på åtgärder för vattenbesparing:
- Återanvändning av dusch- och tvättvatten för toalettspolning i Taberg i Jönköping
- Återanvändning av gråvatten i HSB Living LAB i Göteborg
- Regnvattensinsamling för toalettspolning i Citypassagen i Örebro
- Regnvattensinsamling för toalettspolning i Celsiushuset i Uppsala
Information till fastighetsägare: Vattenbesparande tekniker på avloppsguiden.se
Slutrapport: Vattenbesparande åtgärder – exempelsamling för kommuner och hushåll
