Mycket bräddat avloppsvatten med stormen Hans

För VA-organisationen Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) blev konsekvenserna stora när stormen Hans drog in. Upp emot 175 miljoner liter avloppsvatten bräddades i ägarkommunerna. Pär Gustafsson som är avdelningschef för avloppsrening och miljöchef på NSVA berättar om vad som hände.

I augusti 2023 levde stormen Hans rövare i större delen av Sverige. Under den 6 augusti drog lågtrycket in sydost över Sverige för att sedan färdas norrut. Stora mängder nederbörd bidrog till förhöjda vattennivåer och översvämningar vilket orsakade problem på många ställen i landet. Även kommunala bolaget NSVA drabbades av de rikliga regnmängderna som stormen Hans förde med sig. Resultatet blev överfyllda VA-ledningar som behövde bräddas på flera ställen runtom i NSVA:s ägarkommuner. Orenat avloppsvatten släpptes ut i både bäckar, åar, sjöar och hav.

Vad var det som egentligen hände med VA-systemen? Härom veckan fick vi möjlighet att samtala med Pär Gustafsson, avdelningschef avloppsrening och miljöchef, om stormen Hans och hur skyfallet påverkande NSVA:s anläggningar.

VA-systemen i ägarkommunerna

VA-bolaget Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp har ansvar för dricksvattenförsörjningen, reningen av avloppsvatten och omhändertagande av dagvatten i de ingående ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga.

För samtliga kommuner inom NSVA är systemfunktionen detsamma. Avloppsvattnen transporteras antingen via kombinerade eller separerade avloppsledningar och pumpstationer till respektive avloppsreningsverk. Ledningsnäten har även olika bräddpunkter och NSVA använder sig av ett digitalt övervakningssystem som bland annat kan ge information om just bräddningar.

Kombinerande ledningar är kritiska punkter

Bräddning under sommaren är ovanligt enligt Pär Gustafsson på NSVA. Det skulle vara om ett totalhaveri uppstår och NSVA inte hinner ut för att få dit extra pumpar. De bräddningar som förekommer på sommaren är främst kopplade till regn.

– Bräddningarna beror på hur mycket det regnar, var det regnar, hur snabbt regnet kommer i ledningsnätet och hur just det ledningsnätet är uppbyggt baserat på ålder, funktion, volym inläckage och felkopplade ledningar. Det är väldigt många faktorer som spelar in här.

Vid mindre regn är det tydligt att de kombinerade ledningarna är de kritiska delarna inom NSVA:s anläggningar. De är kritiska punkter eftersom de inte är tillräckligt dimensionerade för att ta hand om särskilt stora flöden. Det bräddar därför oftare i de kombinerade ledningssystemen.

Utifrån ett klimatperspektiv med mer och större regn så kvarstår de kombinerade ledningarna som de kritiska delarna i systemen men även de separerade ledningarna påverkas, som i de bästa av världar inte ska påverkas. Tekniskt sätt ska det inte vara några problem med spillvattenledningarna för där ska bara spillvatten från husen komma men ledningsnäten är gamla, på vissa ställen upp emot 100 år.  Bristfälliga ledningar med läckage och felkopplingar gör sitt till bräddningsproblematiken.

Rikliga regnmängder med stormen Hans

I Landskrona uppmättes en nederbörd på 66 millimeter regn vid SMHI:s mätstation Landskrona D. den 6 augusti. Den uppmätta nederbördsmängden är den samlade mängden under 24 timmar och är ett nytt absolutrekord för mätstationen.

– Sommarregnen är ofta väldigt lokala, antingen i en del av en kommun eller över hela kommunen. Det är just då som våra kommuner drabbas av de här höga flödena och bräddningarna. Just denna gång slog stormen till över hela området Skåne konstaterar Pär Gustafsson.

Utsläpp av avloppsvatten

Upp emot 175 miljoner liter avloppsvatten bräddades från NSVA:s ledningsnät till följd av stormen Hans. Bräddningar skedde både från kombinerade och separerade ledningar. Dock finns det en stor osäkerhet till hur många liter som faktiskt bräddades.

– Vi kan konstatera att ledningsnäten har bräddats under en viss period. Mängderna på 175 miljoner liter avloppsvatten är dock en väldigt osäker siffra eftersom vi har uppskattat flödena till viss del.

Vid stora volymer av regn måste ledningsnäten helt enkelt brädda för att undvika att avloppsvatten inte går baklänges och tränger upp i golvbrunnar och gatubrunnar med översvämningar för fastigheter som följd. Även reningsprocesserna i avloppsreningsverken påverkas av regn och det handlar också om att rädda reningsprocesserna i reningsverken genom att brädda.

Beredskapen för skyfall och VA-anläggningar

I NSVA finns stor kompetens kring beredskapsfrågor och man är förberedd. I dagsläget har VA-bolaget till exempel gott om reservpumpar och reservkraft. NSVA arbetar också proaktivt med att bibehålla systemfunktionerna i ledningsnäten. Så länge systemfunktionerna upprätthålls sker också bräddningarna per automatik.

– Till en viss del har vi god beredskap. Så länge ledningarna innehar en grövre dimension än själva regnet är ledningsnätet motståndskraftigt.

Ett långsiktigt arbete med att minska bräddningarna

Genom att bland annat arbeta med saneringsplaner, reinvesteringsplaner av ledningsnätet, identifiera och ta bort felkopplade ledningar och att bygga bort kombinerade ledningar ser NSVA att det långsiktiga målet med att få mindre och mindre bräddningar kommer att nås. Ett nytt och bättre ledningsnät står bättre emot kraftiga regn. Problemen med bräddning minskas men det kommer krävas en stor arbetsinsats.

– Det är den stora resan som NSVA och kommunerna har framför sig. För att förbättra ledningsnätet krävs resurser både i tid och pengar. Tidsaspekten för att byta ut ledningar i en stad är mycket lång. En annan utmaning är också att faktiskt komma åt och göra det omfattade arbetet.

Avslutningsvis konstaterar Pär Gustafsson hur viktigt det är att få in skyfallsfrågorna tidigt i planeringen för att i slutändan förebygga problemen med bräddning.

– Kommunerna arbetar med skyfallsplaneringen och NSVA arbetar kontinuerligt med ledningsnätet och att upprätthålla funktionen. För att undvika stora skador behöver vi samarbeta och att skyfallsaspekten tas med i det tidiga planeringsarbetet.